Studentresor

Vad saknar du mest?
Lottie: Barnen på dagcentret.
Espen: Ett av barnen på barnhemmet.
Frida: Allt. Kulturen, barnen, de personer man bodde med.

Vad var jobbigast?
Lottie: Att se hur barnen på dagcentret behandlades. Misären, hur fattigt det var, hur lite mat de fick, ingen medicin eller vård. Att känna att man inte kunde göra så mycket för dem för att de skulle få det bättre.
Espen: Att gå upp och jobba fredag morgon.
Frida: Att veta att man inte kan hjälpa alla och att man hela tiden ifrågasätter sitt eget arbete. Ibland kunde själva kulturen och mentaliteten vara rätt jobbig, ex. de har sitt sätt att göra saker på ex. tvätta. Gör man på ett annat sätt tycker de att man är konstig och att det inte blir lika bra.

Vilka egenskaper krävs för att klara av den här resan?
Lottie: Nyfikenhet, öppenhet.
Espen: Du behöver vara social och nyfiken och inte va så himla rädd för skitsaker.
Frida: Egentligen skulle den vara nyttig för vem som helst. Man måste prova på något för att vet hur just du klarar det. Jag skulle säga att den passar den som vill upptäcka och lära sig om nya kulturer och möta nya människor som lever helt annorlunda dig själv. Man måste kunna vara beredd på att allt inte är en dans på rosor och att det kan vara tufft på alla olika vis. Öppen för möjligheter är en bra egenskap som man bör ha.

Vad skulle du säga till den som funderar på en sån här resa?
Lottie: Åk! Man lär sig så mycket om världen och om sig själv. Kan verkligen rekommendera det.
Espen: Att det är inget att fundera på, bara att åka och se vad som händer och inte vara så himla rädd bara för att du är på bortaplan. Om det skiter sig rejält är det bara att åka hem igen, annars kan du ta dig i kragen och fixa något själv utan dina föräldrar.
Frida: Åk. Är du öppen och inte har bestämda meningar innan hur det ska bli kommer allt att lösa sig på plats. Varje resa även om det är till samma plats kan variera väldigt mycket, därför bör du ställa dig frågan innan du åker; om det inte blir så som jag tänker mig, vill jag åka ändå? Är jag öppen för andra möjligheter?

  

 

Frida: Orphanage, barnhem. Ett tjugotal barn i åldrarna 5-8 år som bor där och även går i skolan där. Jag fick hjälpa till i skolan men en stor del i arbetet var att bara finnas där för barnen, hjälpa till att tvätta, städa, hämta vatten etc.

Hur mycket jobb och hur mycket fritid hade du?

Lottie: Flexibelt. Jobbade halva dagen sedan fritid. Behövde inte utföra några hushållssysslor, handla eller laga mat t.ex.

Lottie: Umgicks med andra volontärer. Utforskade närliggande områden, safari, vandring. In till staden, marknaden, käkade ute, festade.
Espen: På fritiden gjorde man allt från att ta det lugnt med en promenad eller fika, till att bestiga berg och åka på safari och in till staden, gå på marknad, bada i pool på hotell m.m!
Frida: Gick till ett närliggande internetcafé, åkte in till den större staden, gick på marknader, gjorde utflykter t.ex. safari, Zanzibar, källor mm. Annars bara tog det lugnt hos familjen.

Gjorde du mycket aktiviteter?

Lottie: Ja. Badade, vandrade, utflykter.

Espen: Ja det skulle jag väl säga att jag gjorde! 

Frida: I Tanzania fanns det hur mycket som helst att göra så det beror på hur mycket man har med sig i pengar. Men jag åkte till Zanzibar i tio dagar och sedan även ett fyra dagars safari med övernattning i nationalparkerna. Några av volontärerna besteg Kilimanjaro samt besökte en masaiby.

Var det mycket socialt umgänge?
Lottie: Ja, många volontärer.
Espen: Då man åker på en volontärresa så är det nästan självklart att alla du möter kommer vara sociala.
Frida: Eftersom jag bodde tillsammans med flera andra volontärer hade man alltid någon att prata och vara med. Jättekul. Det kan förstås variera väldigt mycket beroende på hur många volontärer som valt att åka under just samma period.

Mötte du många olika nationaliteter?
Lottie: Ja, Belgien, USA, England, Sydafrika mm.
Espen: Då jag åkte med en brittisk/nya zeeländsk organisation mötte jag folk från över hela världen.
Frida: Ofta där det finns volontärorganisationer finns det även internationella organisationer. Träffade, tyskar, britter, amerikanare etc. väldigt blandat.

 

Kände du att du blev en del av kulturen?
Lottie: På ett sätt ja, eftersom jag bodde i en familj fick jag ta del av livet där betydligt mer än om jag skulle åkt dit som turist och bott på hotell.
Espen: Ja det skulle jag säga men även att man i efterhand (då man kommit hem) förstår mer vad man varit en del utav och vad man inte riktigt kommit in i efter 9 veckor.
Frida: Folket i området där jag bodde var vana med volontärer och vet vad vi gör där vilket gjorde att vi kanske hade lite lättare att bli accepterade än vanliga turister. Vissa stannar och pratar medan andra fnissar i smyg. Vanligt förekommande var att de försöker lära en swahili och förväntade sig att man skulle svara på swahili. Vi levde bland den lokala befolkningen, använde samma transportmedel, handlade på marknader etc. mer eller mindre ett vanligt afrikanskt liv. På så sätt lärde vi oss själva kulturen och anpassade oss bra till African time, allt tar sin tid. 

För 37,3% (enligt vår enkätundersökning) är kontakt med djur och natur viktigt, och eftersom 50,5% kan tänka sig att göra en volontärresa tänkte vi tipsa om en kombination av dessa. Vi har valt ut några projekt som vi tycker verkar bra samt med organisationer vi varit i kontakt med.

·  Vill du kämpa för utrotningshotade djur? Med Goxplore kan du i 2-12 veckor hjälpa de utrotningshotade pandorna i Kina. Typiska arbetssysslor kan vara att städa, assistera Panda Keepern, förbereda mat samt portionera ut den och du kan också behöva hjälpa veterinärerna med medicinsk vård. När du inte jobbar finns ett antal aktiviteter du kan ägna dig åt, så som kinesisk matlagning, kalligrafi och annat om den kinesiska kulturen. För 8490kr och uppåt (beroende på antal veckor) får du en oförglömlig resa där i stort sett allt förutom flygresa ingår i priset. Att jobba med pandor kan man göra med andra organisationer också, men det här är det billigaste alternativet vi hittat.

·   Klappar ditt hjärta också för de utsatta djuren? I Ecuador kan du jobba på ett Animal Rescue Center och ta hand om olika typer av djur, ofta husdjur, som t.ex. apor, sköldpaddor, oceloter och capybaror som många har omhändertagits av djur- och miljöpolisen. Din uppgift blir, liksom med pandorna, att till största del vårda, ta hand om och finnas där för djuren. Med Volontärresor kan du vara borta i 2-4 veckor och priset ligger på 6500-11000 kr.

·   Vill du hålla dig inom Europa men ändå göra någonting betydelsefullt för djuren? Då har vi hittat ett bra alternativ med organisationen Blueberry! I Lakonikosbukten i Peloponnesos kan du jobba för sköldpaddornas beskydd, hålla stranden ren och informera befolkningen om sköldpaddornas utsatta situation. Man bor på en campingplats med andra volontärer. Du kan vara borta 2-12 veckor och det kostar 10660-32175kr (Flygresan ingår inte i priset och inte heller lunch).

·   Vill du sova under stjärnorna i Afrika och hjälpa elefanter i Kalahariöknen? Då är Goodtravels projekt i Namibia något för dig. Här får du bl.a. hjälpa elefanterna med vattentillgången, lära bönder om ekonomiska fördelar med turism och forska om elefanternas flyttmönster. Att vara borta i två veckor kostar 10900kr och sedan kan man förlänga med två veckor åt gången. 

Behövde du mycket fickpengar?
Lottie: Nej.
Espen: Det beror på vad man väljer att göra där du åker. Man kan klara sig på 3000 men likaväl spendera 20000.
Frida: Du har redan betalt boende och mat. Det är väldigt billig att leva i Afrika. Så svar nej. Vill man dock göra turistgrejer som safari eller resa i landet bör man ha mer pengar på ett konto, det är så pengarna år åt.

Hur bodde du?
Lottie: Hos en familj tillsammans med andra volontärer.
Espen: Ett rum med eget badrum på ett barnhem med 30 barn och 2 kvinnliga arbetare.
Frida: I en afrikansk familj tillsammans med andra volontärer främst från Sverige men även från andra länder. Familjen har haft volontärer i flera år men är varken rika eller fattiga.

 

Espen                                              Frida