Malin del 2 "Det viktiga är att våga försöka"
19-åriga Malin bestämde sig för att åka som Au Pair till USA med organisationen STS. Just nu bor hon i Seattle, WA, sedan tre månader tillbaka, hos en familj med två barn, en flicka på 9 år och en pojke på 5 år.
Var det svårt att anpassa sig till det nya livet? Vilken omställning var svårast?
Jag känner att jag haft väldigt tur med min värdfamilj. De är väldigt noggranna med att jag känner mig inbjuden till allt men ger mer utrymme att säga nej och spendera tid med mina vänner. På det sättet har det varit ganska lätt att anpassa sig till livet här. Samtidigt är det alltid svårt att komma in i någon annans hem och våga ta för sig av allt. Att till exempel öppna kylskåpet och ta vad man vill är något jag fortfarande har svårt med.
Det svåraste är givetvis att vara ifrån familj och vänner hemma i Sverige. Jag är van vid att prata med mamma varje dag men nu är det begränsat till en gång i veckan via Skype.
Hur fungerar det med språket?
Jag har aldrig haft större problem med engelskan och var därför inte speciellt orolig för att prata engelska. Det är klart det är lite jobbigt att prata engelska med någon som har språket som modersmål, speciellt i början. Jag tror det är viktigt att inte lägga för stor energi på om grammatiken blir helt korrekt eller inte, det viktiga är att våga försöka för det är enda sättet att utvecklas. Man utvecklar sitt språk här varje dag utan att man riktigt tänker på det. Nu behöver jag inte tänka speciellt mycket på vad jag vill säga utan det kommer automatiskt.
Jag känner att jag haft väldigt tur med min värdfamilj. De är väldigt noggranna med att jag känner mig inbjuden till allt men ger mer utrymme att säga nej och spendera tid med mina vänner. På det sättet har det varit ganska lätt att anpassa sig till livet här. Samtidigt är det alltid svårt att komma in i någon annans hem och våga ta för sig av allt. Att till exempel öppna kylskåpet och ta vad man vill är något jag fortfarande har svårt med.
Det svåraste är givetvis att vara ifrån familj och vänner hemma i Sverige. Jag är van vid att prata med mamma varje dag men nu är det begränsat till en gång i veckan via Skype.
Hur fungerar det med språket?
Jag har aldrig haft större problem med engelskan och var därför inte speciellt orolig för att prata engelska. Det är klart det är lite jobbigt att prata engelska med någon som har språket som modersmål, speciellt i början. Jag tror det är viktigt att inte lägga för stor energi på om grammatiken blir helt korrekt eller inte, det viktiga är att våga försöka för det är enda sättet att utvecklas. Man utvecklar sitt språk här varje dag utan att man riktigt tänker på det. Nu behöver jag inte tänka speciellt mycket på vad jag vill säga utan det kommer automatiskt.
Glöm inte att kika in senare för att läsa om Malins fritid i Seattle!
